Skyddade personuppgifter och dokumentation

Personer som har skyddade personuppgifter kan drabbas av allvarliga problem om socialtjänsten eller sjukvården av misstag lämnar ut uppgifterna.

Olika typer av skyddade personuppgifter

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för flera olika skyddsåtgärder som kan vidtas inom folkbokföringen. Beroende på hur allvarligt ett hot mot en person är, så finns det tre grader av skydd för personuppgifterna:

  • sekretessmarkering
  • skyddad folkbokföring
  • fingerade personuppgifter.

Därutöver finns det bestämmelser om sekretess som kan aktualiseras för hotade och förföljda personer.

Sekretessmarkering

Skatteverket har möjlighet att föra in en så kallad sekretessmarkering i folkbokföringen om det på förhand kan bedömas att någon skulle lida men av att personuppgifter lämnades ut. Sekretessmarkeringen fungerar som en påminnelse eller varningssignal hos alla myndigheter som hanterar personuppgifterna. Den innebär däremot inte i sig något förbud mot att lämna ut uppgifter. Det är den sedvanliga sekretessprövningen som avgör om man får lämna ut uppgifterna.

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring kan innebära att en person är folkbokförd på sin gamla folkbokföringsort efter att hen har flyttat. Tidigare fanns liknande regler som kallades för kvarskrivning. Sedan 1 januari 2019 finns det en möjlighet för socialnämnden att i vissa situationer ansöka om skyddad folkbokföring för barn. Det kan gälla när barn vårdas med stöd av lagen (1990:52) med vissa bestämmelser om vård av unga, LVU, på grund av missförhållanden i hemmet. När en person har skyddad folkbokföring kan postbefordran ta längre tid än vanligt.

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter betyder att personen använder andra personuppgifter än de verkliga. Kopplingen mellan den verkliga och den fingerade identiteten är normalt sett sekretessbelagd.

Sekretess för uppgift om hotade och förföljda personers adress

Utöver de tre skyddsformer som nämns ovan finns det en särskild generell sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, som gäller för olika former av kontaktuppgifter, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. Det gäller om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen kan gälla uppgifter som förekommer hos hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller hos någon annan myndighet.

Hantering av skyddade personuppgifter

Socialtjänst

Socialnämnden har ett ansvar för att fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Det kan bland annat handla om att ha checklistor för säkerhetsåtgärder eller att ha särskilda tekniska lösningar i dokumentationssystemen.

Hälso- och sjukvård

Vårdgivaren har ett ansvar för att säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även om en patient har skyddade personuppgifter.

Mer information

Socialstyrelsens meddelandeblad: Skyddade personuppgifter – Ökat skydd för hotade och förföljda personer

Socialstyrelsens handbok: Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Lagar och föreskrifter

Folkbokföringslagen (1991:481)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Patientdatalag (2008:355)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

Senast uppdaterad: 2019-10-31


I texten på denna sida presenteras endast vissa huvuddrag i lagstiftningen på området. Texten innehåller förenklingar och är inte uttömmande. Det är författningstexten som gäller.


Informationen är framtagen i samarbete med ehälsomyndigheten logotyp