Beslutsstöd i cancervården

I tre dramatiserade filmer följer du en lungcancerpatients väg genom vården. 

Efter första filmen kommer du att få veta hur Lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping arbetar med digitalt beslutsstöd och standardiserade vårdförlopp. 

Gå nedåt för att ta del av alla filmer, intervjuer och fakta.

Lenas oro inför behandlingen

Lungcancer

Varje år får ungefär 4 000 personer diagnosen lungcancer och är den cancerform som orsakade flest dödsfall år 2016. Det är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och den drabbar både kvinnor och män.

Vad är lungcancer?

Lungcancer innebär att det har bildats en cancertumör i en av lungorna. Det finns flera olika typer av lungcancer men de vanligaste är adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Exempel på symptom är hosta som inte går över, andfåddhet utan att ha ansträngt sig och ont i bröstkorgen.

Behandling

Operation, strålbehandling och behandling med cytostatika är vanliga behandlingar vid lungcancer. Om sjukdomen upptäcks tidigt, kan alla typer av lungcancer opereras. Vilken typ av operation som görs beror på hur stor cancertumören är och var i lungan den växer. Om cancern har spridit sig utanför lungorna kan patienten få behandling med cytostatika.

Påverkan

Efter att patienten blivit opererad eller fått strålbehandling kan andningsfunktionen och konditionen försämras. Eftersom det ändå är bra att fortsätta motionera kan patienten få råd av en fysioterapeut.

Cancer påverkar även livet mentalt och kan periodvis bli jobbigt, så både patient och närstående kan behöva samtalsstöd.

Kortare väntetider

2013 låg medianväntetiden för att få behandling vid lungcancer på cirka 30 dagar för både män och kvinnor. Enligt det standardiserade vårdförloppet får det gå max 21 kalenderdagar från välgrundad misstanke till behandlingsstart.

Senast 2018 ska standardiserade vårdförlopp för alla cancerdiagnoser införas i alla landsting i Sverige.

Vad är standardiserade vårdförlopp?

Om läkaren misstänker att patienten har lungcancer erbjuds hen en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp är bestämda utredningsförlopp som beskriver vad som ska göras och hur lång tid det får ta för hela förloppet från välgrundad misstanke och behandlingsstart. Det ska möjliggöra att utredningen går så snabbt som möjligt.

Det standardiserade vårdförloppet gäller under hela utredningen. Det avslutas när det står klart att patienten inte har cancer eller när behandlingen börjar.

Reflektion

Har du någon erfarenhet av standardiserade vårdförlopp?
Klicka i den ruta som stämmer bäst in på dig. När du har gjort det kan du se hur andra har svarat.

Ditt svar är helt anonymt!

Cancer

Ja, privat
9%
Ja, i mitt arbete
36%
Ja, via en närstående
9%
Nej, har ingen erfarenhet
45%
Total votes: 11

Digital verksamhetsutveckling vid Lungmedicinska kliniken

Digitalt beslutsstöd för behandling

Lungmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping har deltagit i utvecklingen av ett digitalt beslutsstöd som används i vård och behandling av patienterna. Det digitala stödet ger vårdpersonalen översikt över patientens behandlingar, hur patienten svarat på tidigare behandlingar och ger underlag för fortsatt behandlingsplanering.

Kliniken satsar på verksamhetsutveckling och har två anställda för det, en specialistsjuksköterska och en administratör.

För fortsatt vidareutveckling av verksamheten används underlag från den kvalitetsuppföljning som sker genom inrapportering av data till Nationellt Kvalitetsregister för lungcancer.

Hos oss jobbar vi mycket i team.

Anders Vikström, överläkare, Lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping

Standardiserat vårdförlopp i praktiken

Hur är det att arbeta med standardiserade vårdförlopp i praktiken, vilka är utmaningarna och hur påverkar det verksamheten?

Personalen på Lungmedicinska kliniken berättar om arbetet med standardiserat vårdförlopp och hur kliniken arbetar med kvalitetsuppföljningen.

Samverkan för snabbare och mer jämlik vård

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att korta väntetiderna och skapa en mer jämlik och patientfokuserad cancervård över hela landet.

Här är mer information om de olika aktörerna.

Regeringen och SKL

Initiativtagare till arbetet med standardiserade vårdförlopp är Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

SKL och Regionala cancercentrum (RCC) ger nationellt och regionalt stöd till landstingen i arbetet med standardiserade vårdförlopp.

https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/cancervard

Regionala cancercentrum (RCC)

Regionala cancercentrum (RCC) är landstingens och regionernas kunskapsorganisation inom cancerområdet.

Det finns sex regionala cancercentrum i landet och de har en gemensam webbplats som i första hand vänder sig till medarbetare och chefer i vården.

http://www.cancercentrum.se/samverkan

RCC i samverkan

Regionala cancercentrum samarbetar på nationell nivå för att tillsammans med landsting och regioner skapa en mer jämlik cancervård i hela landet.

RCC i samverkan ska tillsammans med landsting och regioner genomföra nationella cancerstrategins intentioner, bland annat genom att skapa nationell samsyn och samordning av vårdprogram, kvalitetsregister, läkemedelsregister och mycket annat.

http://www.cancercentrum.se/samverkan/om-oss

Lena är delaktig i sin behandling

Varför öka digitalisering i vården?

Det finns flera skäl att utveckla den digitala vården och satsa på e-hälsa.

Kostnadseffektivisering

Sveriges befolkning blir allt äldre och det gör att behovet av vård ökar. Det visar SCB:s befolkningsprognos.
Samtidigt blir vi färre i arbetsför ålder som kan ge de insatser som behövs.

Resurserna används mer effektivt om vi digitaliserar exempelvis informationsutbyte och dokumenterar ändamålsenligt och strukturerat.

Ökad delaktighet

Med digital vård kan vi öka patientens delaktighet i sin egen vård genom att patienten har insyn i dokumentationen, blir delaktig i sin behandling och vid behov möter sjukvårdspersonalen digitalt på distans.
Då det är många äldre som drabbas av lungcancer kan långa resor vara jobbiga.

Lungkliniken har ett stort upptagningsområde över hela sydöstra sjukvårdsregionen, alltså Region Östergötland, Region Jönköping och landstinget i Kalmar.

Ökad jämlikhet

Den digitala världen är tillgänglig för dem som har tillgång till och kunskap om att använda internet. I Sverige är det 97 procent av befolkningen som har tillgång, och tillgången är inte beroende av exempelvis vilket landsting eller region patienten bor. Det gör att vi med hjälp av digitalisering kan öka möjligheterna till jämlik vård. En utmaning är dock att nå de 500 000 svenskar som inte är uppkopplade. Bland dem finns nära 430 000 som är äldre än 66 år.

Finns det en strategi?

Överallt där utveckling sker stöter arbetet på hinder som också kan ge möjligheter. Finns det en strategi för hur du ska agera när du stöter på olika hinder eller utmaningar i ditt arbete med digital verksamhetsutveckling?

Single selection

Beslutsstöd vid behandling av lungcancer

Hur har arbetet med ett digitalt beslutsstöd påverkat behandlingen av lungcancerpatienter?

Här berättar personalen hur det påverkar deras arbete och tiden för överlevnad för patienterna.

Delaktighet ger Lena trygghet

Sumering

Nu är avsnittet Beslutstöd i cancervården klart och det är dags att summera vad du har lärt dig.
Klicka i boxarna om du tycker att du fått veta …

Ikoner_uppdelade-4

Lungmedicinska kliniken i Linköping

Läs mer om kliniken

RCC i Sydost

Läs mer om hur RCC arbetar

Standardiserade vårdförlopp på 1177

Läs mer om de standardiserade vårdförlopp som tagits fram